Andre Erlandsson

Nu är det över ett år sedan jag slutade blogga. Kan det vara dags att börja igen? Känner att skrivarlusten så smått börjar komma tillbaka och kanske, kanske kan även fotarlusten göra det! Det hoppas jag på iallafall. 

Det var längesedan jag skrev nu, inte bara här på bloggen utan i största allmänhet. Ringrostigheten är ett faktum men jag ska nog få igång skrivarfunktionerna i kroppen igen. Senaste artikeln var om DM i orientering och det var ett bra tag sedan. Och faktum är att jag faktiskt inte saknar det, inte det minsta. På något sätt känns det som att jag har gjort mitt på orienteringsfronten och kanske även andra sportfronter i distriktet. Sista tiden när jag skrev kände jag ingen inspiration eller glädje när jag skrev. Det kändes som ett måste, som ett jobb som skulle göras och resultatet blev väl därefter. Kanske kan även lusten att skriva och fota de sporter jag haft koll på innan komma tillbaka. Jag hoppas på det!

Men vad gör jag nu då, när jag varken skriver, fotar eller går i skolan? Jo, det är fullt upp! Ingen rast och ingen vila här inte. Jag jobbar som elevassistent på en skola i Uddevalla och trivs väldigt bra (det har varit väldigt skönt att göra annat än att skriva ett tag). Jag är också instruktör för skivstång och cirkelgym på Friskis&Svettis och har pass två-tre gånger i veckan. Det är verkligen något av det roligaste som jag gjort!

Mer info om mitt liv kommer! Håll utkik här och under bilden.
Förhoppningsvis kan jag komma igång med de där böckerna som jag velat skriva länge och då kanske det kan dyka upp små smakprov här. Vem vet?

I dag har jag bevakat en hockeycup som gick i Fridhemshallen. För Uddevalla HC gick det inget vidare men fastnade på bild gjorde de i alla fall. Annars är ju inte hockey min favoritsport att kolla på men det fungerar, det är bara att göra som vanligt (är det okej att säga att jag gör det proffsigt i stället?) när jag är ute på olika evenemang. När det gäller ungdomsidrott som är det jag skriver mest om så är det i stort sett samma frågor som ska ställas men med en viss vinkling på sporten. Jag kan helt ärligt erkänna att det inte alltoid är det roligaste, tänk er själva att stå och försöka få ur någon något vettigt som man sedan kan bygga en artikel på men så säger inte personen ett skvatt. Det är inte alltid så lätt. Svårast är ofta barn som är blyga och inte vågar svara på frågor, då måste man ställa ledande frågor även fast det är det man alltid försöker undvika som journalist (förutom när man pratar med politiker, då vill man ofta ha ett ja eller nej). Nu har jag i och för sig aldrig intervjuat någon politiker men jag kan ju tänka mig hur det kan vara. Men jag har faktiskt intervjuat en och annan där man bara vill ha ett enkelt ja eller nej men så kommer det i stället en lång harang av nonsens.

Här kommer några av dagens bilder, i storleksordning. Det är Uddevalla HC (vita) som möter Manglerud Star (gröna). UHC förlorade med 18-0.

Den här helgen har bestått av jobb och återigen jobb hela helgen lång. Jag har bevakat Torpjoggen, Lilla Bohusspelen och Pojkträffen. En hel helg med sport med andra ord. Det började då i går med Torpjoggen och fortsatte med de andra i dag. För er som inte vet vad detta är för sporter kan jag ju berätta det. Torpjoggen är en löptävling, Lilla Bohusspelen en friidrottstävling och Pojkträffen en handbollsturnering. Eller så kollar ´ni bara på bilderna så förstår ni vad det är för några sporter.

Jag börjar inte i kronologisk ordning utan jag börjar med Lilla Bohusspelen som var det jag började dagen med att bevaka.



Efter den bevakningen på Rimnersvallen cyklade jag hem och åt resterna från gårdagens Thaimat och fortsatte sedan till Agnebergshallen och Pojkträffen.

 

Och så till slutet av det här inlägget. Här bjuder jag på tre bilder från Torpjoggen.



Snart bär det av till sista jobbhändelsen den här helgen, UNG-möte. Ja, ni läste rätt. Nu ska vi dra igång igen!

I dag har jag gått på jakt efter träd vid Bäveåns klippkant. Vi ska nämligen göra en trädkollektion i skolan med tre svartvita trädbilder i samma tema. Jag har använt mig av motljus! När jag kom hem från skolan i dag vid halv två satte jag genast igång jakten på  träd, jag klättrade nerför branta backar med lurig undervegetation och över hala klipphällar. Jag klättrade över, under och genom träd för att till slut kanske hitta träd värdiga nog att bli motiv. Och ja, visst hittade jag träd och till på köpet en del som dög rätt bra för mig. Det hade allt varit sorgligt om jag inte hade hittat några när jag nu hade traskat genom fästingbesudlat gräs och brännässlor. 

Jag bjuder på de tre bilder jag tänkte använda i min kollektion.

 

Nu tänker jag vädra mitt ganska så nördiga och kanske lite pinsamma intresse. Eller ja åtminstone ett av dem. Och det är mitt akvarieintresse. Jag har haft akvarium sedan jag var sex år gammal och fick mitt första akvarium. Sedan dess har jag haft de flesta fiskgrupper, allt från ciklider och malar till tetror och levandefödare. Just nu tycker jag att levandefödarna är de roligaste fiskarna att syssla med och av mina fiskar så är just Limia Melanogaster som är den roligaste. Tänkte bjuda på några bilder av dem. Jag har använt ett väldigt högt ISO-värde, därav kornigheten. Dessutom är det trångt mellan akvariumena och ganska så kasst ljus i akvarierummet.



Mitt intresse är ganska så töntigt men jag gillar det!

I går var det den fjärde delen i ungdomserien i orientering i Bohuslän-Dal. Här är några bilder från gårdagen.



Klas Bringert var hemma för att springa, trots att han för längesen har vuxit från U-serien. Här är han i alla fall med sitt gamla klassrum i bakgrunden.

Bara för att ni alla är så himla intresserade av vad jag har gjort och ska göra i dag... I dag har jag fikat två gånger, första gången med Jessica och Louise, då blev det en köttfärspaj och Jessica tog en Kaffe (som ni kan se på bilden). Andra fikan blev det en varm choklad och sen grov scones som smakade sockerkaka på Espressohouse med Jenny, efter en stund kom ävern Issa. Jag har även hunnit med en pratstund med diverse journalister och fotografer på Bohusläningen. Nu ska jag ska snart hasa mig ut till Friskis och vara hurtig, avbokade spinningpasset och kör jympa med Jenny och Issa i stället. I morgon blir det antagligen först Bodybalance på morgonen och till kvällen ett 75 minuters spinningpass. På onsdag är det dags för skola igen, och det ser jag fram emot!

I dag har jag bevakat mountainbiketävlingen Dynamitracet i Uddevalla. Det blev en del sköna bilder.
Starten.


Pics från skogen.


Och några bilder på segrarna i elitklassrna. Först Alexander Blomqvist, Alingsås CK som vann herrar elit. Bredvid honom Marcus Kjelldahl, Uddevalla CK som blev trea. Sedan Ann Berglund, IK Hakarpspojkarna som vann damer elit.

Den traditionella klyschan som jag har använt mig av i rubriken stämmer verkligen. Den senaste Harry Potter filmen är verkligen magisk och i går när jag såg den på bio (jag vet, lite efter) satt jag formligen fastklistrad i stolen från första till sista sekund! Jag hade inte haft något emot ytterligare några timmar i den magiska värld som JK. Rowling erbjuder.

Jag är ingen filmvetare, inte heller filmrescensent och jag har inte sett så många filmer att jag kan säga att jag är bevandrad inom filmvetandet. Däremot kan jag säga att jag är ett stort fan av Harry Potter och att jag i stort sett kan de olika böckerna utantill i huvudet och att jag mycket kritisk går och ser dessa filmer. Tidigare har jag med rätta blivit besviken på filmskaparna som inte har lyckats leverera den upplevlse som det bör vara att se Harry Potter på film. Men nu har de äntligen lyckats! När jag reste mig ur biostolen i går kväll var jag helt lyrisk och det var en fullkomligt magisk vandring hem genom ett mörkt Uddevalla, nå väl det var inte mörkare än det brukar vara i Uddevalla i början av augusti vid tolvtiden på natten.

Och fortfarande när jag vaknade i dag var jag lyrisk över den magiska världen och jag har nu i ungefär tolv timmar levt mig in i och önskat att jag tillhörde den världen. På vägen hem i går kväll fantiserade jag mig in i hur det skulle vara att gå med sin trollstav innanför tröjan på jakt i ett fascinerande trollkarlssamhälle. Jag hade velat sporinga genom Hogwarts korridorer och gå genom vägspärren till Hogwarts tåget, tyvärr kommer jag aldrig att få uppleva något av detta mer än i fantasin, oavsett hur mycket jag önskar.

I dag har det varit fotboll för hela slanten. Vaknade vid åtta tiden i morse och vid halv tio var jag på plats på Bodeles gräsplaner för en heldag med ungdomsfotboll. Och ungdomsfotboll är mycket roligare än viss vuxenfotboll, dessutom, desto yngre spelarna är desto roligare tycker jag att det är att titta. Då kan bollen hamna lite varsomhellst.

Men egentligen tycker jag att det roligaste är, även fast det är med skräckblandad förtjusning jag tycker det, föräldrarna vid sidan om. Emellanåt kan man tro att det är de och inte ungarna som spelar. De hoppar upp och ner, lever sig in i matchen och är så nervösa som det bara går. Men däremot, och det är här skräcken kommer in, de lever sig in så mycket att de ropar på spelarna, ledarna och på domaren. De kommenterar högljutt hur bollen ska spelas och hur matchen ska dömas. Jag tycker att föräldrar ska se sina barn spela match och jag tycker de ska hejja för fullt MEN de ska inte kommentera och vara låtsas domare eller leka ledare och framförallt (!) och det gäller alla idrotter ska inte föräldrar uppnå sina drömmar genom sina barn och inbilla dem att en fotbollsmatch även om det råkar vara final är blodigt allvar, fotboll är och ska vara en lek.

Jag tänkte börja med att berätta att den ena höjdpunkten är Sarah Sjöström som tog nytt världsrekord och blev världsmästare i fjärilssim blott 15 år gammal. Fy fan va bra är de enda rätta orden! Jag tänker tillbaka på vad jag själv gjorde när jag var 15 år, inte blev jag världsmåstare och tog två nya världsrekord i alla fall. Jag gick väl i skolan som alla andra och skrev extra om orientering för Bohusläningen.

Nu till dagens andra höjdpunkt. Jag gillar den svenska dramakomedin "Upp till kamp" skarpt! Såg första delen i dag, det händer inte särskilt mycket men jag fylldes av ro när jag såg den och svartvita bilder flimmrade förbi om 60-talet. Det var en och en halv timme utan stress och med tid för eftertanke om filmens olika delar. Jag väntar med spänning på nästa avsnitt!

Den tredje höjdpunkten är Julia Ohlsson, Uddevalla OK som trots att hon är yngst i klassen med sina 14 och ett halvt år och halvsjuk lyckas gå vidare till finalen i sprint-SM i orientering. I dag avgjordes kvalet på Nordkoster, en fräck terräng som orienterarna inte är vana att springa sprint i. Här kommer några bilder från dagens tävling, tyvärr ingen på Julia.

Jag har en förkärlek till får, därför får ett får från ön bli första bilden. Efter det är det David Bejbom som stämplar en kontroll och därefter följer två bilder på Erik Holmberg vid samma kontroll. Nedanför där är det Göran Winblad som springer förbi en skock med får och en bild från färjan ut till Nordkoster.

På grund av mycket jobb och sjukdom orkade jag inte uppdatera här som jag hade hoppats på. Men här kommer lite bilder från de tre avslutande etapperna av O-ringen.

Det var fullt upp i går hela dagen så jag hann inte med att skriva något här. Men det kommer nu i stället. För mig blev det tre etappsegrar att skriva om, Henrik Karlsson, Uddevalla OK i U4, Signe Nyman, Uddevalla iS i D80 och Kerstin Fredriksson i Ljungskile FK.

Jag gjorde också en intervju med hela familjen Nyman.

Här kommer några bilder från gårdagen.

Från vänster; Kerstin Fredriksson, Henrik Karlsson, Uddevalla OK: s tält, Monika Olsson, Mattias Johansson, David Boman, Malin Widén, Liselott Nyman och hela familjen Nyman.