Att resa, att längta bort
Jag har varit på resande fot, skrivit uppsats och lidit av allmän vardagstristess, bloggandet har därför fått stå tillbaka. Nu återstår dryga två veckor i Hong Kong och knappa månaden i Asien. Rastlösheten är ständigt närvarande, jag vill iväg, resa, se något nytt, lämna världsstaden och åka vidare. Jag har saknat ”hemma”, Friskis&Svettis, att laga mat, jobba, vänner, familj och rutiner men så fort jag ger mig av, ut i Asien på weekends och veckolånga turer fullkomligt älskar jag att vara här.
Sedan sist har jag inte bara längtat bort, jag har rest. Boracay, å du magiska paradisö! I mina djupaste drömmar kunde jag aldrig tro att du skulle vara så fantastiskt vacker, med förtrollande solnedgång, kilometerlång vit sandstrand och turkost hav. En sägen om din skönhet, som en av de vackraste platserna på jorden och jag kunde aldrig i min värld tro att det var sant. Men det var det! Fem nätter, och jag kunde stannat bra mycket längre.
Jag begav mig till Singapore, fick julkänsla och njöt av hela världen på en dag, i en stad. Little India, Chinatown och Arabic street blandat med brittisk kolonialism och globaliseringens urbana aura. Jag njöt av indisk mat, att dricka Prosecco i ett lyxhotells skybar, se världsberömd ljusshow och strosa längs med vattnet i en trädgård utan dess like.
Direkt efteråt styrdes kosan till Kuala Lumpur, mötte upp Hampus och Mikki, bodde på lyxhotell och älskade KL från första till sista sekunden. Multikultur i en skön blandning, det urbana blandat med traditionellt, en växande ekonomi som satt fart och gjort staden till en metropol. God mat, glada och hjälpsamma människor, en enkelhet och känslan av fascination är ständigt närvarande uppblandat med kolsvarta grottor, tempel, moskéer och skyhöga byggnader. Att träffa en gammal vän för första gången på fem år är helt okej det också, som vi har skrattat, pratat, levt livet!
Två veckor kvar, en knapp månad och snart Karlstad igen.
